Schysst mat

Den storskaliga matproduktionen världen över har länge varit ohållbar. Både vad det gäller vår påverkan på jorden och på människorna som lever i dom mest utsatta områdena, som oftast är dom som producerar vår mat. Ungefär en tredjedel av all mat i världen slängs, vilket belastar jordens resurser och ekonomin. Hur och vad ska vi äta i framtiden för att dels kunna föda alla, men även göra det i samklang med naturen omkring oss? Är framtidens mat redan här i form av nygamla bönor och food tech som bara väntar på att rullas ut internationellt? Och kan FN-mötet Food Systems Summit hjälpa världens nationer att hitta en hållbar väg framåt?Det här ska vi utforska i det här avsnittet av Schysst Mat.Till vår hjälp i dag har vi Johanna Öhlén Meschke, marknadschef på Urban Oasis som odlar grönsaker i ett bergrum nära Stockholm, och så Per Olsson Fridh, Sverige biståndsminister om det kommande FN-mötet.

Vi svenskar dricker ungefär ett tusen koppar kaffe per person varje år. Omräknat i pengar motsvarar det en marknad på fem miljarder kronor, eller en procent av världsmarknaden för kaffe. Uppskattningsvis 200 000 människor i länder som Brasilien, Etiopien, Kenya och Vietnam arbetar med att odla just det kaffe som vi i Sverige dricker. Vårt kaffedrickande bidrar till arbeten och försörjning i länder där man odlar och förädlar kaffe, men det finns också problem. Måste det vara så här, eller går det att producera och konsumera schysst kaffe? Vad måste i sådana fall till för att det ska bli så? Å är det verkligen bra att vi dricker så här mycket kaffe? Hur påverkas vår kropp av kaffet?Det här ska vi prata om i dagens avsnitt av Schysst Mat. Till vår hjälp har vi Rebu Burubwa, grundare och vd för det svensk-kongolesiska kaffemärket Rutasoka Coffee, och Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska institutet och författare till nyutgivna boken Kaffeologi

Har det någon betydelse om vi som land eller hushåll är självförsörjande på mat? Hur gör man för att producera sin egen mat?   Vilka uppoffringar måste man göra på tallriken om man utövar självhushåll?   Är det bra eller dåligt ur ett globalt perspektiv att länder handlar med livsmedel sinsemellan?     Det här ska vi utforska i säsongens första avsnitt av Schysst Mat. Med den här podden vill vi väcka engagemang och sprida kunskap kring mat och rättvisa ur ett globalt perspektiv.  Men det här är inte en podd med pekpinnar; vi vill få upp frågorna på bordet och genomlysa dem tillsammans.   Till vår hjälp har vi Nadine Joelsson, som tillsammans med sin man Fredrik, bedriver självhushåll på Staffansbo gård i Östergötland, och Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet som tycker att Sverige bör bli mer självförsörjande på mat.  

Kan man producera ekologisk mat så att det räcker till hela jordens befolkning? Finns det eko-märkningar som är bättre än andra? Måste det vara så dyrt med ekologiska produkter?I Schysst mat reder vi ut om Eko alltid är Reko? Gäster: Märta Johansson, ekobonde och Jan Bengtsson, professor vid institutionen för ekologi, SLU.

Krav-, rättvisemärk eller ekologiskt? Känner du också en viss förvirring när du står där i matdisken och ska välja mellan olika certifieringar?Schysst mat försöker reda ut vad dom olika märkningarna betyder och vad dom innebär för de bönder som odlat råvarorna.Gäster: Parul Sharma, människorättsjurist och författare med fokus på hållbar utveckling och Charlotta Szczepanowski, chef för hållbarhet och kvalitet på Coop. 

Om planeten ska räcka till jordens växande befolkning krävs att vi ställer om från kött och socker till grönsaker och bönor. Klarar vi det? Och vilken böna ska rädda oss?Premiäravsnittet av Schysst mat gästas av kockstjärnorna Khadija Mahamud och Zeina Mourtada samt Malin Jonell, miljöforskare vid Stockholm Resilience Center.  Lyssna på Schysst mat för tips om en mer hållbar matkonsumtion.

Jorden vi odlar våra grödor i är en av matproduktionens riktiga doldisar. Det är i det översta lagret, myllan, som mikroorganismerna som gör jorden bördig, finns. Myllan är livsviktig - men hotad! Schysst mat hyllar myllan o lär dig välja råvaror som odlats i god jord. Gäster: Håkan Wallander, professor i mikrobiologi, och Henrik Brandão Jönsson, journalist och författare. 

En tredjedel av allt vi äter är beroende av pollinering. Men antalet vildbin och humlor har minskat kraftigt världen över. Schysst Mat reder ut vad bidöden beror på och tipsar om vad du kan göra för att stötta kretsloppet.Gäster: Anna Richert, senior matexpert på Världsnaturfonden, och Alejandra Vásquez, doktor i livsmedelsteknologi. 

Aldrig tidigare har det funnits så lite fisk i haven som det gör idag. Måste vi sluta äta sjömat för att rädda haven eller finns det mer hållbara sätt att producera fisk? Hur ska vi som konsumenter tänka i matbutiken?Miljarder människor världen över är beroende av fisk för sin dagliga inkomst och som mat på tallriken, men fisket är också ett stort hot mot haven och allt som lever där.   Aldrig tidigare har det funnits så lite fisk i våra hav som det gör idag, när ungefär 90 procent av de stora bestånden är hotade.  Vad får det här för konsekvenser för klimatet och för dom som är beroende av fisken som sin främsta proteinkälla?   Måste vi välja bort fisken eller finns det mer hållbara sätt att producera fisk som gör att vi kan fortsätta äta med gott samvete?  Vi gästas av Inger Melander, Världsnaturfonden och Johan Ljungqvist, grundare av Gårdsfisk som gett sig in på att producera världens mest hållbara fisk.

Kan skolmaten vara både god, näringsriktig och hållbar? Och hur kan vi få ännu fler att uppskatta skolmaten?   Skolmat väcker starka känslor. Stress inför matsituationen, vitt skilda önskemål och ibland orimliga krav från föräldrar.   I Sverige har elever fått kostnadsfri mat i skola och förskola i över 70 år - något som fortfarande står sig ganska unikt världen över.  Maten och måltiden är en helt central del av våra liv. Den kan ge energi, njutning, glädje och gemenskap. Men den kan också vara ett tydligt kvitto på dom ekonomiska klyftor som finns mellan människor världen över.Vi gästas av Ibtihaj Alarini, förskolekock och Emelie Eriksson från Livsmedelsverket.  

Avsnittet spelades in innan kriget i Ukraina bröt ut. Situationen har gjort avsnittets innehåll än mer relevant. Höjda priser på mat och andra förnödenheter leder till ökad hunger och ett försämrat säkerhetsläge. Hur ska man få pengarna att räcka när matpriserna skjuter i höjden? Går det att äta både billigt och bra eller måste man välja?    Det är många som har svårt att få pengarna att räcka till. Och i år kan det bli knepigare än vanligt, för maten har plötsligt blivit dyrare. I ett vanligt svenskt hushåll går var åttonde krona till mat. Ju mindre pengar man har desto hårdare drabbas man av stigande livsmedelspriser. Det gäller både i Sverige och i världen. Därför slår stigande matpriser allra hårdast mot människor som lever i fattigdom. Vilka är det som tjänar på att maten blir dyrare?  Går det att äta både billigt och bra eller måste man välja?   Är kanske det verkliga problemet att maten vi äter är alldeles för billig?  Det här pratar vi om i Schysst mat, podden som vill att maten ska räcka till fler.  Vi gästas av Lars Ericsson, vd  Konsumentföreningen Stockholm och Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.

Fungerande fröer är en förutsättning för en god skörd – men det är också big business. Visste du att storföretag tar patent på fröer som bönder förädlat i generationer?  Hur funkar det i Sverige? Och kan en hobbyodlare göra världen mer hållbar? Hur hållbar vår mat är handlar inte bara om hur mycket växthusgaser produktionen lämnar efter sig, eller vilka villkor lantarbetarna har.  Det är också en fråga om vad vi stoppar i marken – nämligen fröerna. Förr i tiden sparade bönderna en del av årets skörd för att använda som utsäde till nästa år. Numera köper man fröer som är förädlade för att ge allra bästa resultat. Gör det odlingsvärlden mer ojämlik?  Vi gästas av Roza Petersson från bostadsrättsföreningen Vivas odlingsgrupp och Maria Norén, marknadschef utsäde och frö på Lantmännen.

Måste man laga all mat från grunden för att vara schysst mot människor, djur och natur, eller är det okej att ta genvägar via halvfabrikat och snabbmat?   I podden Schysst mat undersöker vi hur schysst snabbmat faktiskt kan vara. Snabbmat är inte känt för att vara hållbart, men i en värld där kraven på minskat klimatavtryck blir allt högre håller det på att förändras. Mc Donalds lovar att bara ha hållbara leksaker i sina Happy Meal, Max planterar träd för att minska sin klimatpåverkan och den som tankar på OKQ8 kan avnjuta en vegetarisk dagens lunch. Kanske är snabbmat på väg att bli schysstare mat?   Även snabbmaten vi lagar hemma förändras. I mataffärernas kyl- och frysdiskar finns idag massor av veganska och vegetariska alternativ för den som är på jakt efter en snabb och enkel middag. Vi gästas av Gustav Johansson som driver den vegetariska matsajten Jävligt gott, och Fredrik Ahlengärd, chef för kategori och butik OKQ8.

Anna Tibblin och Sigrid Bárány för tankeväckande och aptitretande samtal om hur vi kan äta på ett sätt som är såväl gott som schysst för våra medmänniskor och planeten. De serverar allt från nya forskarrön om samspelet mellan mat, politik och natur till handfasta råd så att just du kan laga mat som bidrar till en bättre värld.Till vardags är Anna Tibblin generalsekreterare på biståndsorganisationen We Effect, men också en välkänd radioröst genom P1:s Tankar för dagen. Sigrid Bárány är kock, kokboksförfattare och Sveriges Mästerkockveteran. Tillsammans med en rad kunniga gäster tacklar de matlagningens och världens stora frågor: Kan bönan rädda världen? Hur väl kan vi lita på rättvisemärkta livsmedel? Är eko alltid reko? Och, hur gör man för att laga frijoles volteados?  Har du förslag på vad vi kan ta upp in kommande avsnitt av Schysst Mat, kontakta gärna redaktionen: schysstmat@weeffect.orgSchysst Mat är en podd av kooperationens biståndsorganisation We Effect, som stöttar småskaliga bönder i världens fattiga länder mot hunger och fattigdom. Schysst Mat produceras av Munck Studios. Producent: Stina Fischer  Ljuddesign: Viktor Bergdahl Executive producent: Sandra Charléz