Utblick

Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stundar ett val som också ser ut att bli historiskt.Så hur hamnade vi här? Och hur ser Sydafrikas väg ut framåt?Medverkande:Görrel Espelund, journalist som i många år bott i Sydafrika och som ansvarar för bevakningen av landet för UI:s publikation Landguiden.Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia med lång erfarenhet av arbete i Sydafrika och i den svenska antiapartheidrörelsen.Programledare och redaktör: Ola WesterbergRedaktör: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vindkraft, elfordon och batterier – nästan alla industrier i Europa knutna till den gröna omställningen är beroende av kinesiska mineraler, material och komponenter. Samtidigt tävlar västerländska företag mot statsstödda kinesiska företag, som spelar efter helt andra regler, där Kinas hårdföra handelspolitik och statliga kontroll ger stora konkurrensfördelar. Så kan europeiska teknik- och fordonsföretag överleva i ett sådant underläge? Vad händer med säkerheten när vi blir beroende av kinesisk teknik? Och går det på något sätt att göra sig fri från detta beroende?Medverkande: Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.Karl Lallerstedt, försteanalytiker vid Totalförsvarets försvarets forskningsinstitut, FOI. Helena Löfgren, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur hanterar högern i olika länder detta dilemma? Vad har det för bäring på kommande val? Och vad händer med demokratin om nationalister och högerradikaler får sätta agendan?Medverkande i studion: Ann-Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Medverkande i inslag: Sanna Salo, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet, FIIARedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The radical right is gaining power, in Europe and in the world, and more mainstream rightwing parties are confronted with a choice: Do they reject cooperation with radicals as a matter of principle, or do they collaborate with them to advance their policy agenda. In this episode of Utblick Extra we talk to Sanna Salo, researcher at the Finnish Institute of International Affairs, who has studied this topic.  Participating: Samma Salo, researcher at FIIA Editor and host: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonen i det politiska samtalet har hårdnat. Och lyssnar vi på den offentliga debatten, både ute i världen och här hemma i Sverige, så verkar klyftan mellan meningsmotståndare bara öka. Men är det verkligen så? Vad är det i det politiska samtalet som har förändrats? Och hur påverkar det demokratin, här hemma, globalt och under supervalåret 2024?Medverkande:Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.Åsa Wikforss, professor vid Stockholms universitet, filosof och ledamot av Svenska Akademien.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer om UI, titta in på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under de senaste åren har vi sett en tillbakagång för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter i flera länder – flera som vi skulle kalla för demokratier. Samtidigt breder militariseringen ut sig. Hotet utifrån har blivit ett argument för upprustning, ”hårdare tag” och politiska reformer. Och globalt ställda mål om nedrustning framstår som alltmer avlägsna. Men finns det ett samband mellan attityder om jämställdhet och frågor om säkerhetspolitik? Hur påverkar graden av representation debatten, och beslut om fred och säkerhet? Och hur ser framtiden ut för jämställdhet i säkerhetspolitiken?Medverkande:Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet och aktiv vid Alva Myrdal-centrum.Agnes Hellström, journalist, författare och tidigare ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, aktuell med boken ”Fredsfittan”.Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i hela världen.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergRedaktion för Utblick live på Kulturhuset:Jennifer BergmanAstrid BrodénJulia KvibergEbba Kongstad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I mars håller Ryssland presidentval, ett val där Vladimir Putin med största sannolikhet ser till att behålla makten. Men trots Putins alla möjligheter att styra slutresultatet av valet, har han vidtagit flera åtgärder för att tysta eller försvåra motståndet ytterligare. Fredagen den 16 februari kom ännu ett slag mot oppositionen. Ryska myndigheter meddelade att oppositionsledaren Alexej Navalnyj hade avlidit i fängelset. Så hur ser den ryska oppositionen ut? Vad spelar Navalnyjs död för roll? Och vad kan ett till synes redan avgjort val i Ryssland ha för konsekvenser?Medverkande:Amanda Valentin, jurist, skribent och valobservatör, som följt Ryssland i många år.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bilden av krig, alltså den som förmedlas av experter och journalister, är en av de faktorer som formar opinionen och därmed politiken. Så hur rapporterar man från en konfliktzon? Vad finns det för utmaningar? Och vad händer om inga oberoende journalister kan berätta vad som händer i ett krig?Medverkande: Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter på Sveriges television.Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas president Xi Jinping har vid flera tillfällen uttryckt att Kina och Taiwan förr eller senare ska återförenas. Men det verkar inte vara något som taiwaneserna är intresserade av, något som även avspeglas i det taiwanesiska valresultatet. Så vad är Taiwan för spelare i världen ekonomiskt och politiskt? Hur viktigt är ett fritt Taiwan för väst? Och vad händer om Kina bestämmer sig för att invadera önationen?Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig i Ukraina har nått sin andra vinter. Samtidigt ser USA och Europa över hur ett fortsatt stöd för Ukrainas försvarsinsats ska se ut när budgetcykler, val och inrikespolitik ska gå ihop. Så vad behöver Europa göra för att stödja Ukraina på bästa sätt? Kan väst matcha Rysslands produktion av krigsmateriel när Ryssland ställer om alltmer till en krisekonomi? Och hur viktig är den europeiska opinionen för att Ukraina ska få den hjälp hon behöver?Medverkande:Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, SiEPS.Fredrik Löjdquist, chef över Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit ett händelserikt år i världen – något 2024 också ser ut att bli. I det här avsnittet av Utblick frågar vi representanter från alla våra program och kunskapscentrum om vad de tycker är det mest signifikanta som hänt under året som gått och vad vi borde hålla koll på under året som kommer.Medverkande:Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet.Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier.Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.Nicholas Aylott, programchef för EuropaprogrammetRouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för Global politik och säkerhet.Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober bröt Hamas genom barriären som utgör gränsen mellan Israel Gaza. Minst 1 200 israeler, män, kvinnor och barn, dödades och över 200 togs som gisslan. Israels svar var brutalt och direkt och enligt palestinska myndigheter har hittills över 15 000 palestinier dödats av de bomber som fällts över Gaza. Men hur har världen reagerat? Hur ser den interna kritiken ut mot Hamas och Israel? Och vad spelar det för roll för hur och när kriget ska ta slut?Medverkande: Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och associerad forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.Johan Schaar, associerad seniorforskare på SIPRI och tidigare ansvarig för det svenska biståndet till Palestina på svenska generalkonsulatet i Jerusalem. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 1945 släpper USA två atombomber över Japan. Några månader tidigare har Tyskland kapitulerat uppdelningen av Europa mellan öst och väst har redan påbörjats. Omgärdat av nya hot, inkilat mellan USA:s allierade och Sovjet beslutar sig Sverige för att undersöka möjligheten att skaffa egna atomvapen. Så hur långt kom Sverige i sina försök? Varför lades atomvapenprogrammet ner? Och vad har Sverige för roll i internationell nedrustningsdiplomati i dag?Medverkande:Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLär mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De globala målen, som tagits fram av FN:s medlemsländer, har kallats för ”den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit”. Den syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen – allt detta till år 2030. Men hur går det egentligen? Vilka är de största utmaningarna? Och hur ser vägen framåt ut?Medverkande:Jennifer Bergman, programsamordnare och forskningsassistent på UI:s program för global politik och säkerhet.Nina Weitz, senior forskare vid Stockholm Environment Institute och som leder SEI:s Global Goals and Systems team.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer, besök: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osämjan mellan Armenien och Azerbajdzjan sträcker över ett sekel tillbaka i tiden och så även tvisten om Nagorno-Karabach. Men har azerbajdzjanerna nu till slut vunnit? Kommer de stormakter som har intressen i området, som Ryssland och EU, att lägga sig i? Och vad händer med alla armenier som tvingats på flykt? Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har kallats ett val, inte bara om Polens, utan om Europas framtid. Och den 15 oktober gick polackerna till valurnorna för att bestämma om ett konservativt och EU-kritiskt Lag och rättvisa skulle få fortsätta att regera eller om den mer liberala oppositionen skulle få chansen att bilda alliansregering. Så hur har det gått? Vad är det som står på spel? Och hur påverkar det Europa?Medverkande:Katarzyna Tubylewicz, journalist, författare och översättare.Nicholas Aylott, programchef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Peter Johnsson, journalist och författare.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer? Besök ui.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober inledde palestinska militanta grupper under ledning av Hamas en storskalig offensiv mot Israel från Gazaremsan. De bröt igenom Gaza-Israel-barriären och tvingade sig in via Gazas gränsövergångar, till närliggande samhällen i Israel och militära anläggningar. Israel var inte sena att svara på attacken. Hittills har hundratals dödats.Med anledning av krigsutbrottet intervjuar Ola Westerberg, redaktör för Utrikesmagasinet, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Vi ber om ursäkt för en skrapig telefonlinje!Läs Utrikesmagasinet här.Redaktör för Utblick: Jonas LöfvenbergDet här är andra, rättad version av avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig mot Ukraina påverkar import och export av varor som är viktiga för länder över hela världen. En faktor som Ryssland kan utnyttja både diplomatiskt och militärt och där Svarta havet är en avgörande pusselbit. Så vad spelar detta innanhav för roll i kriget? Och vad kan omvärlden göra för att hålla handelsvägarna öppna? Medverkande:Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Charlotta Rodhe, tillförordnad biträdande centrumchef och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS).Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergBesök gärna ui.se om du vill veta mer.Här hittar du Charlotta Rodhes rapport. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 26 juli i år avsattes president Mohamad Bazoum och hans regering av juntan. Kuppen i Niger fördöms av FN, Ecowas och en rad enskilda länder, men på gatorna firar folk med ryska flaggor och slagord riktade mot sina tidigare koloniala herrar i Frankrike. Så vad är det som står på spel? Kan kuppen utlösa ännu ett krig i regionen? Och vad har egentligen Ryssland och Frankrike för intressen i Niger?Medvrkande:Görrel Espelund, journalist, författare och associerad redaktör på Utrikespolitiska institutet.Gabriella Körling, antropolog, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.